Svensk antikforskning vid Medelhavet : Gustaf VI Adolf och fältarkeologi i historiskt perspektiv

Denna volym ger en överblick av svensk antikforskning i Medelhavsområdet från början av 1800-talet till 1970-talet. Fokus ligger på kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) och hans roll som arkeolog och ordförande i ett flertal arkeologiska sällskap, expeditioner och forskningsinstitut under tiden som kronprins, 1907-1950. Konferensvolymen speglar såväl forskningsmässiga utmaningar som en ansats att diskurera svensk arkeologi i Medelhavsområdet i historiskt perspektiv. "Gamle kungens" intressen och inflytande i diverse forskningsnärverk ligger i fokus här. Kungahusförbindelsens roll i termer av exempelvis forskningsinitiering har i det avseendet varit odiskutabel, samtidigt som exempelvis maktspel och samspelet mellan praktik och politik är viktiga faktorer för en mer nyanserad förståelse av detta inflytande. Skriften utgör ett steg på vägen mot en problematisering av Gustaf VI Adolfs roll i detta avseende. Den svenska fältarkeologiska verksamheten placeras i en vid samhällshistorisk, kulturell och politisk kontext. Diverse forskningshistoriska tolkningsnycklar betonas, såsom exempelvis nationalism, politik, rivalitet, kulturarvseffekter, satelliteffekter, initiatörer i relation till strukturer, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar, samt könsroller och traditionsuppfattningar. Avsikten med konferensvolymen är att möta det stigande intresset för forskningshistoriska perspektiv. Förord 9 Frederick Whitling: Inledning 11 Fredrik Thomasson: Johan David Åkerblad – arkeolog i Rom 19 Anna Gustavsson: Svensk-italienska forskarkontakter under slutet av 1800-talet 22 Anna Blennow: Filologer och ruiner. Vilhelm Lundström och Johan Bergman och deras kursverksamhet i Rom i början av 1900-talet 29 Gullög Nordquist: Arkeologer i Athen på 1890-talet. Sam Wide och Lennart Kjellberg 35 Ingrid Berg: ”Fälttåg” och ”kappsäckslif ” – arkeologiska självbilder och borgerlig manlighet runt sekelskiftet 1900 40 Sanne Houby-Nielsen: Den Svenske Cypernekspedition 1927–1931 i lyset af det britiske kolonistyre 45 Kristian Göransson: Svenska Cypernexpeditionen 1927–1931. Kronprins Gustaf Adolfs betydelse före, under och efter utgrävningarna 51 Frederick Whitling: Eders Kunglig Höghet! H. K. H. Kronprinsen, ordförande 55 Ann-Louise Schallin: Persson, kronprinsen och bronsålderns kungar i Argolis 61 Ingrid Edlund-Berry: Från Ardea till Deliciae Fictiles: Arvid Andréns pionjärgärning inom svensk antikforskning 65 Adam Lindhagen: Erik Sjöqvist, Gustaf VI Adolf och utgrävningarna i Morgantina (Sicilien) 70 Fredrik Tobin: Amiral Erik Wetters arkeologiska verksamhet 77 Eva Rystedt: Fältarbete, vetenskap, kulturarv. Ett brett perspektiv på svensk Medelhavsarkeologi 81 Pontus Hellström: Något om kungligt stöd för svenska utgrävningar i Turkiet 87 Paavo Roos: Klippgravsforskning i Karien 93 Hans-Åke Nordström: Den samnordiska Nubienexpeditionen 1961–1964 95 Arto Penttinen: Arkeologi i juntans Grekland 101 Bibliografi 107 Om författarna 113 Här ges en överblick av svensk antikforskning i Medelhavsområdet från början av 1800-talet till 1970-talet. Fokus ligger på kung Gustaf VI Adolf och hans roll som arkeolog och ordförande i ett flertal arkeologiska sammanhang under tiden som kronprins, åren 1907-1950. Konferensvolymen speglar såväl forskningsmässiga utmaningar som en ansats att diskutera svensk arkeologi i Medelhavsområdet i historiskt perspektiv. Kungahusförbindelsens roll i termer av forskningsinitiering har i det avseendet varit odiskutabel, samtidigt som exempelvis maktspel och samspelet mellan praktik och politik är viktiga faktorer för en mer nyanserad förståelse av detta inflytande. Skriften utgör ett steg på vägen mot en problematisering av Gustaf VI Adolfs roll i detta avseende. Den svenska fältarkeologiska verksamheten placeras i en vid samhällshistorisk, kulturell och politisk kontext. Diverse forskningshistoriska tolkningsnycklar betonas såsom exempelvis nationalism, politik, kulturarvseffekter, initiatörer i relation till strukturer, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar, samt könsroller och traditionsuppfattningar. Avsikten med konferensvolymen är att möta det stigande intresset för forskningshistoriska perspektiv