I kroppen min: Resan mot livets slut och alltings brjan (I kroppen min, #1)

I mars 2011 fick Kristian Gidlund sin första cellgiftsbehandling mot den nyligen upptäckta magcancern. Han började skriva en blogg, "I kroppen min". Ett halvår senare såg det ut som om behandlingen hade lyckats. Men i augusti 2012 hade cancern kommit tillbaka och visade sig vara obotlig. De starkt berörande texterna i Kristians blogg blir nu bok."Jag fick beskedet på en torsdag, strax innan jag skulle äta pannkakor. Men det började långt innan dess. Så klart. Jag ska försöka berätta. Jag ska försöka.Och redan där misslyckas jag. Har skrivit och raderat alldeles för länge nu. Det här är nog en självisk bok. Skapad av mig själv. För mig själv. Och om du vill läsa får du gärna göra det. Men det här är mitt sätt att hantera den här situationen. Mitt sätt att tygla det som har tvingat sig in i mitt liv. Som jag måste leva med. Jag hade tänkt berätta hur allt började, hur jag har tänkt sedan den där torsdagen. Jag hade tänkt berätta om vilka känslor som har osat, fräst och dundrat inom mig. Men jag orkar inte vara saklig. Inte vara föredömligt dramaturgisk i berättandet. Inte nu. Kanske senare.Men det finns något som jag måste berätta. Och om det upprör någon att det var på det här viset som ni fick reda på det, så är jag ledsen för det. Förlåt. Men ingen är mer upprörd över det här än jag. Jag lovar. Det finns något som jag måste berätta. Jag har cancer.Allting har förändrats. I morgon börjar min cellgiftsbehandling. Och den där torsdagen åt jag mina pannkakor kalla."KRISTIAN GIDLUND, 29 år, är född och uppvuxen i Borlänge, journalist och trummis i bandet Sugarplum Fairy. Hans blogg "I kroppen min" har fått enorm genomslagskraft och Kristian har medverkat i tv, tidningar och radio för att berätta om sin kamp mot magcancern som drabbade honom på nytt i augusti 2012. Tio kronor per såld bok går till Cancerfonden. I mars 2011 fick Kristian Gidlund sin frsta cellgiftsbehandling mot den nyligen upptckta magcancern. Han brjade skriva en blogg, "I kroppen min". Ett halvr senare sg det ut som om behandlingen hade lyckats. Men i augusti 2012 hade cancern kommit tillbaka och visade sig vara obotlig. De starkt berrande texterna i Kristians blogg blir nu bok. "Jag fick beskedet p en torsdag, strax innan jag skulle ta pannkakor. Men det brjade lngt innan dess. S klart. Jag ska frska bertta. Jag ska frska. Och redan dr misslyckas jag. Har skrivit och raderat alldeles fr lnge nu. Det hr r nog en sjlvisk bok. Skapad av mig sjlv. Fr mig sjlv. Och om du vill lsa fr du grna gra det. Men det hr r mitt stt att hantera den hr situationen. Mitt stt att tygla det som har tvingat sig in i mitt liv. Som jag mste leva med. Jag hade tnkt bertta hur allt brjade, hur jag har tnkt sedan den dr torsdagen. Jag hade tnkt bertta om vilka knslor som har osat, frst och dundrat inom mig. Men jag orkar inte vara saklig. Inte vara fredmligt dramaturgisk i berttandet. Inte nu. Kanske senare. Men det finns ngot som jag mste bertta. Och om det upprr ngon att det var p det hr viset som ni fick reda p det, s r jag ledsen fr det. Frlt. Men ingen r mer upprrd ver det hr n jag. Jag lovar. Det finns ngot som jag mste bertta. Jag har cancer. Allting har frndrats. I morgon brjar min cellgiftsbehandling. Och den dr torsdagen t jag mina pannkakor kalla."